Åren går och allting förändras. Det spelar ingen roll hur många man saknar och hur mycket man försöker rädda vänskapen och få allting att funka. Även om det är flera flera mil ifrån varandra. Det man hade förut, den vänskapen som fanns där. Åren som man har bakom sig och dom man har framför sig. Det är svårt att förstå hur allting artar sig. Hur allting blir, det finns inte mycket att göra. Bara att acceptera och leva olika liv. Om det är riktig vänskap kommer den alltid finnas där. Även om det tar många månader innan man ses igen, och det behövs kanske inga samtal och kontakt hela tiden. Utan när man ses, är det som vanligt. Kramen är som vanligt, samtalet är som vanligt, även om dom alltid blir längre. Mer att berätta.

 

Under årens gång har man förlorat många vänner och funnit några, och för mig spelar det ingen roll att jag bara har 2 riktiga vänner. Man har ändrat synvinkel på det där med vänner . Förut var det mycket för det sociala och mest för festernas skull. Man fick många nya bekantskaper genom andra vänner och festerna man gick på, krogen. Ja ni vet . Idagens läge är man glad för dom få man har, dom som är viktigast. Och jag vet att dom alltid kommer finnas där, genom hela mitt liv. Genom mitt barns liv. Det är stort.

 

Men vissa dagar är värre än andra, när man sitter här och hör någon låt som är kopplad till någon, som man verkligen kan sakna. Eller bara hör en mening som sätts in i hjärnan på det där kontiga sättet. Just nu är det så för mig. Kan inte sluta lyssna på den. Saknaden av en vän är enorm just nu. Känns som jag behöver henne, här hos mig. Hur ska jag klara att föda mitt barn? hur ska jag klara livet efter?Gör jag det? Det känns som det skulle gå mycket bättre med henne vid min sida varje dag. Även om det är omöjligt just nu. Hon lever sitt liv, jag mitt. Hon är till och med i ett annat land. Men jag hoppas, att en dag ha henne här vid mig . i samma land. Bara kunna ringa och säga : jag saknar dig, ska vi ses?

 

Att vara bästa vän med sin sambo är även ett plus. Jag kan göra allt med han, säga allt till honom. Behöver bara honom vid min sida varje dag så klarar man det. Hans skratt och hans humor får mig alltid på bättre humör. Att få den där speciella kramen och omfamningen när man är nere lyser upp hela mig. Nu i slutet av graviditeten har det inte varit lätt att hålla humöret uppe, och kan inte förstå hur svårt de måste vara för honom. Att alltid vara den som ska vara glad, hålla upp oss när jag är nere och inte vill mer. Då finns han där. redo att ta emot allt jag vill spy ut. han är min klippa, och kommer alltid vara.

 

Jag vill verkligen spendera resten av mitt liv med honom, det hoppas jag han vet.